God Damn

God Damn

fredag 7/8

  • WWW
  • Facebook
  • Spotify
  • Twitter
  • YouTube
  • SoundCloud

Som en rörbomb slog God Damn ned på den brittiska rockscenen. Det som började som en tremannaensemble, ett par släppta singlar och turnéer med band som Slaves, Funeral For A Friend, Eagulls, The Wytches, Hawk Eyes, Turbowolf, blev till sist en duo då bassisten Dave Copson fick hoppa av på grund av en kollaps.

Thom Edward (gitarr/sång) och Ash Weaver (trummor) från Wolverhampton fortsatte att nagla fast sin publik mot väggarna med sitt gudomliga oljud. Med influenserna från Cash Hendrix, Page, Bonham och Homme har de har självutnämnt sin musik till "rockmusik för degenererade" och anhängarskaran har bara fortsatt växa.

Det är en svindlande blandning av gitarrer, sång ända nerifrån tårna och trummor som springer iväg som vilda hästar. När du sedan vet att God Damn bara är ett nedstrippat tvåmannaband, blir det desto mer effektfullt.

”We’re a noisy band – we’re probably the loudest band in Britain right now,” konstaterar Thom Edward. “But you can’t have heaviness without the lighter touch. Dynamics are important.”

Deras debutalbum Vultures (maj 2015) erbjuder mer än bara machosism, bombasm och högljudd aggressivitet. Utan som Thom beskriver finns det också nyans och melodi. Syfte och mening. Med det nya albumet tar duon sitt sound till nya explosiva höjder och som ett första smakprov fick vi singeln "When the Wind Blows".